För två veckor sedan fick jag inopererat en ny höft
För två veckor sedan fick jag en ny höft inopererad
Denna gången fick jag plötsligt kraftig artrossmärta i februari, har bara känt mig lite stel på mornarna men inget mer. Jag var ute och reste och hade gått en promenad till mitt hotell. På kvällen kändes det som jag behövde stretcha i ljumsken. Stilla i mitt minne tänkte jag att “den där känslan känner jag igen”, kan det vara artros på gång min andra höft?
Skickar snabbt ett mail till min husläkare via 1177 att nu måste du skicka mig på en slätröntgen för koll. Snabbt och gjort gjorde hon det utan att jag behövde besöka henne ( himla schysst) Tre veckor senare hade jag en röntgentid. När det svaret kom var det tydligt en ordentlig artros, ben mot ben. För mig är det svårt att fatta att jag inget känns för jag har erfarenhet från min andra höft som jag opererade för 12 år sedan och istället hade ett långdraget förlopp med lite inte i många år innan det blev en operation.
Före och efter min start av näringstillskott
Skillnaden mellan de två tillstånden är att de sista 12 åren har ätit heltäckande premiumkosttillskott, Omega3 olja och verkligen försökt att tänka på min kost och tränat med ett helt annat fokus än jag hade vid första tillfället. Jag är helt övertygat om att denna gången har kroppen haft ett fullständigt stöd fram till att det inte längre fungerade., så därför blev förloppet så snabbt ( 4 mån från smärta till operation).
Remiss skickades också snabbt till olika vårdaktörer
I Storstockholm där jag bor och de som först svarade var Orthocenter Capio i Upplands Väsby. Det är nämligen inte alla som kan erbjuda 90 dagars kundgarantin så husläkaren skickade till flera vårdgivare. Efter 30 dagar fick jag mitt första besök med ortopeden som intygar att det inte såg bra ut i höften, till och med jag kan se på röntgensvaret att det inte ser bra ut. Vi går noggrant igenom hela proceduren, vilken typ av protes som ska sättas in. Det blir en titan i benet, kula och skålen, vilka läkemedel som kommer användas vid operation mm.
Jag har ju redan sedan i mars gått med två kryckor för att inte snebelasta min andra höft och faktiskt orka gå lite längre. Tillsammans med stark smärtlindring har jag också kunnat jobba ( är arbetsterapeut) så det har hållit mig på banan. Jag får frågan av ortopeden om jag vill operera mig och svarar ju så klart ja, för varför dra ut på smärtan och lidandet? Sagt och gjort får jag en operationstid den 5 juni. Lite pirrigt, men jag har ju varit med förut så jag vet vad jag ska gå igenom.
Operationsdagen närmar sig
Veckan innan operation måste jag göra uppehåll med alla kosttillskott, ingen Omega 3 då den är blodförtunnande ihop med morfin mm. Sedan är det noggrann tvättprocedur hemma innan operationsdagen och samma procedur ska göras på sjukhuset innan operationen. Jag befinner mig på avdelningen och skriver in mig kl.09.00 och sedan kl. 10.30 är det dags att rullas in på operationssalen. Ett helt team på 4 personer assisterar för att lägga mig rätt, ge epiduralbedövning i ryggen ( känner ej nedre delen av kroppen efter en stund), narkosläkare mfl assisterar. Skynket sätts upp och jag själv somnar lite lätt ( ej narkos). Nu kommer det ta ca 50 minuter av törnrosasömn….
På uppvaket assisterar och pysslar de om mig
Blir uppväckt ur min sömn, läkaren meddelar att allt gått bra och att höftkulan inte såg bra ut. Jag rullas upp på uppvaket och äntligen får jag äta lite frukost. Det smakar underbart att få en kopp kaffe och smörgås. Har ju inte ätit på mer än 16 timmar. Efter en timmer är det dags att komma upp på benen för att tömma blåsan. Får hjälp av sjuksköterska och sjukgymnast att gå med gåbord till toaletten. Det är konstigt nog full belastning direkt efter operation och faktum är att det fungerar med smärtlindring så klart. Där får jag ligga fram till kvällen för att de vill ha koll på mig och några fler personer som också opererats samma dag. Fysioterapeuten kommer kin och går igenom alla övningar med mig och försäkrar sig om att jag har alla läkemedel som behövs hemma. Jag har ju själv försett mig med diverse hjälpmedel från mitt jobb så de står redan hemma och väntar. Jag kommer skriva mer om dem i nästa inlägg.
Dagen efter är det hemgång
Första natten känns rätt OK, är mest rädda för att få så där skitont som jag hade förra gången men det har hänt en hel del med vilka läkemedel som används och hela processen sedan 12 år tillbaka. Jag vaknar på natten och får extra morfin för att sova vidare. Sover sedan hela natten vilket jag inte gjort på väldigt länge för nu är ju artrossmärtan helt borta. Sedan är det bara att ringa till maken som ska komma och hämta mig. Nu ska jag in i bilen…med rakt ben. Jag får inte böja så höften kommer längre än 90 grader i vinkel så det är att sitta på sittkudde, ha rakt ben. Men även det går bra. det som nu blir mitt allra viktigaste stöd är kryckorna. dem kommer följa mig i minst 6 veckor framåt.
Första natten hemma i egen säng
Det är skönt att komma hem och går upp för trappan med kryckor, ja det går bra och sängen är lagom hög med min extra madrass. Jag sträcker ut, får gosa med min kisse som kommer och undrar hur det är fatt med mig. Efter en stund somnar jag. Ute har sommarvärmen slagit till, det är en fördel att vara på rehab denna årstid då allt är lättare med både kläder, skor och att njuta av sommaren. Den blir ändå lite stillsammare och annorlunda i år men jag vet ju att det går framåt och allt kommer bli bra. Jag kommer inte kunna bada i sjön i första taget men jag kommer ändå njuta av att slippa ha ont och få njuta av sol på min hud.
Din Hälsocoach
Susanne
blogginlägg